Igår blev en ganska jobbig dag. Jag kände att jag ville berätta för några om vad som hade hänt, alltså de som redan vet om att vi är gravida. Annars är väl risken att de kommer med ett stort leende och är så glada för min skull och då blir jag bara ledsen istället. Lika bra att folk vet om att jag är orolig för nästa steg.
När jag kom hem igår kramade jag min son extra mycket och berättade hur mycket jag älskar honom och hur fin han är. Jag inser ju att jag är lyckligt lottad som har en frisk liten kille hemma.
Idag känns allt mycket bättre. Vi har fått en ny tid för provtagning på torsdag nästa vecka. Det innebär att vi förhoppningsvis får svar innan helgen veckan efter. Det jag är mest orolig för är risken för missfall pga provtagningen. Om bebisen har Downs är det inte mycket att fundera över, men tänk om jag får missfall pga provtagningen och så visar det sig att bebisen inte hade några kromosomavvikelser. Katastroftänk kanske ni tycker men jag vill alltid föreställa mig worst case så att jag är beredd i fall att det skulle hända. Men i 99 fall av hundra går det ju bra. Om jag hade haft den sannolikheten på lotteri hade jag varit ganska säker på att vinna. Men bara ganska...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar