Att träffa en kompis som kämpar för att bli gravid och höra om hennes tankar och lidande för mig tillbaka i tiden. Minns hur jäkla jobbigt det var och hur dåligt jag mådde. Också hur svårt det var att hantera omgivningens reaktioner och förhålla sig till de som hade barn.
Jag tänker ofta på vilken tur vi har haft och hur lyckligt lottade vi är, på vilket mirakel min lille tvååring är och på det mirakel som faktiskt ligger i min mage. Det gör mig väldigt lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar