torsdag 24 november 2011
Att prata om sin barnlöshet
Efter att ha vi hade försökt att få barn ett tag så blev vi mer och mer öppna med att vi faktiskt försökte. Vi märkte att de flesta inte hade fattat någonting. Och så fort man berättar så öppnar de flesta som är i samma situation också upp sig. På det sättet kan man få mycket stöd. För det är de som är i samma/liknande stuation som kan stödja bäst tycker jag. Sen förstår jag att det kan vara svårt att vara öppen men det har nog hjälpt oss en del. Hur gör ni?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Eva!
SvaraRaderaTrevlig blogg du har!
Tycker själv det är skönt att vara öppen när det gäller detta även om vi inte har kontakt med andra barnlösa.
Jag har dock märkt att det är vanligare med barnlöshet än vad jag först trodde viket iof är tråkigt men ändå skönt att man inte är ensam om problemet.
Att vara öppen gör det också mycket lättare med vänner och familj utan att det uppstår konstiga och jobbiga situationer. Alla vet vad vi gått igenom och vi slipper jobbiga frågor....fast nu har vi gett upp det här med IVF då det tyvärr inte funkade för oss och har istället gått vidare med adoption.
Önskar er lycka till med allt och jag kommer titta in här fler gånger!
Vi har valt att ligga lågt och nästan inga vet. Några få utvalda, men inte ens våra föräldrar vet någonting.
SvaraRaderaOrkar inte med så mycket frågor så det blir lugnast så här.
Ja visst kan man undvika en del onödiga situationer genom att vara öppen med sin barnlöshet. Det var inte så att vi basunerade ut det och det gick några år innan vi började berätta för folk. En sak som jag dock märkte var att trots att vi berättat för de närmaste vännerna så var det ändå få som vågade fråga hur vi mådde samtidigt som de visste att vi hade det jobbigt.
SvaraRaderaDaniel, håller tummarna för att adoptionen går vägen för er inom inte allt för lång tid. Vi har ännu inte gett upp adoptionsspåret och vid det här laget har vi stått i kö i tre år i Sverige men ännu inte gjort hemutredningen. Har du kollat upp vilka länder som troligtvis godkänner en ms-diagnos (eller har gjort det)?
Vi satsar på Kina och en av anledningarna är att vi hört att det finns par som adopterat trots ms. Tror inte det ska vara helt omöjligt med Indien och Colombia heller men är inte fullt insatt där.
SvaraRadera