Sjukhus

För några år sedan hade jag knappt varit på ett sjukhus och visste inte hur sjukvården fungerade. Nu är jag en rutinerad patient även om jag inte tycker att jag är speciellt sjuk. Jag har en bortopererad sköldkörtel, MS och kan inte få barn på naturlig väg och detta innebär regelbunden kontakt med sjukvården i någon form. Just nu ligger jag och får Privigen (immunglobulin) via dropp mot min MS. Ingen traditionell bromsmedicin men det "bästa" jag kan få så länge vi kämpar för ett barn till. Detta gör jag en gång i månaden och varje gång blir jag påmind om att jag har MS och att vi fortfarande inte lyckats bli gravida. Innan vi fick vår son var det superjobbigt att gå hit men nu känns det ok. Man vänjer sig ju också. I början kände jag mig inte hemma men nu har jag gått här i några år och känner personalen väl. Även om jag har med datorn och jobbar här ibland så passar jag även på att vila och läsa en tidning eller bok. Det är inte ofta som man tvingas ligga eller sitta still i ca 2,5 timmar.